Gör om undertexter till meningsskrift
Eller klistra in undertexttext
Inställningar
Fem namngivna regler ligger bakom det här fältet, och varje regel har en egen sida: VERSALER och gemener skriver om varje bokstav, rubrikstil gör stor bokstav i varje ord och lämnar de små orden (a, the, of) i fred, meningsstil gör först raden till gemener och bygger sedan upp meningsstarterna igen, och Stor bokstav på varje rad ändrar bara första bokstaven på varje rad. Den här sidan fyller i fältet med regeln som dess titel namnger och listar ingen annan, så filen sidan producerar är den sidan handlar om.
Vilken bildfrekvens tiderna räknas i. På formatsidorna är det här vad MicroDVD behöver, eftersom formatet lagrar tider som bildnummer. På bildfrekvenssidorna är det den frekvens som filens tider byggdes för – den version som undertexterna gjordes för – och sidans andra fält tar frekvensen för den video du ska använda dem med. 23,976, 24, 25, 29,97, 30, 50, 59,94 och 60 är de vanligaste. Blir det fel förskjuts hela tidslinjen, och på bildfrekvenssidorna förskjuts den med ett förhållande i stället för med ett fast belopp.
Meningsskrift bygger om varje rad från grunden: hela raden blir gemen först, sedan får radens första bokstav och varje bokstav efter ett meningsslut stor bokstav. Det ger ”The room is dark. The light is on.” av en rad som kom in som ”THE ROOM IS DARK. THE LIGHT IS ON.”
Att känna igen meningsslut är det svåra, och sidan använder samma cirka 30 förkortningar som textsplittringen: Dr., Mr., etc., e.g. och de andra räknas inte som slut. En punkt som följs av en siffra räknas inte heller — 3.5 är ett tal, inte två meningar. Avslutande citattecken hoppas över, så en punkt inne i ett citat öppnar ändå nästa mening.
Priset för att raden pressas ihop först är att egennamn blir gemener: ”DR. SMITH LEFT AT 9 A.M.” blir ”Dr. smith left at 9 a.m.”, eftersom Smith står efter en förkortning och därför inte räknas som meningsstart. Namntunga filer vill hellre ha stor bokstav per rad eller titelstil.
Tidskoder, ordning, radbrytningar och textblockens antal är orörda. Sidan körs i webbläsaren, och filen lämnar aldrig datorn.
Exempel
En fil levererad i versaler
Indata
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
THE ROOM IS DARK. THE LIGHT IS ON.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
WHO TURNED IT OFF?
Resultat
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
The room is dark. The light is on.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
Who turned it off?
Hela raden pressas ihop och byggs upp igen: två meningar i samma textblock ger två versaler, och frågetecknet i det andra textblocket räknas som meningsslut. Det är den här sidan som ska användas på en fil levererad i versaler.
Punkter som inte är meningsslut
Indata
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
IT IS 3.5 METRES, ETC. AND MORE.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
DR. SMITH LEFT AT 9 A.M.
Resultat
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
It is 3.5 metres, etc. and more.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
Dr. smith left at 9 a.m.
3.5 räknas inte som slut eftersom punkten följs av en siffra, och etc. står i förkortningslistan. DR. SMITH blir däremot Dr. smith: raden är redan nedpressad, och Smith följer på en förkortning som inte öppnar en ny mening.
En punkt inne i citattecken
Indata
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
HE SAID "GO." SHE LEFT.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
"WAIT!" HE CALLED.
Resultat
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
He said "go." She left.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
"Wait!" He called.
Punkten inne i citattecknet är ett meningsslut — sidan hoppar över det avslutande citattecknet och sätter versal på She. Efter utropstecknet i det andra textblocket gäller samma sak, så He blir versal.
En fil som redan är korrekt
Indata
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
The room is dark. The light is on.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
Who turned it off?
Resultat
1
00:00:01,000 --> 00:00:02,000
The room is dark. The light is on.
2
00:00:03,000 --> 00:00:04,000
Who turned it off?
En fil som redan är i meningsskrift kommer tillbaka oförändrad, vilket är det enklaste sättet att kontrollera att en fil är färdig innan den skickas vidare. Ingen rad rapporteras som ändrad.
Vanliga frågor
Hur avgör sidan var en mening slutar?
Den letar efter punkt, utropstecken eller frågetecken, hoppar över avslutande citattecken och mellanslag och sätter versal bara om nästa tecken är en bokstav. Två undantag gäller: en punkt som följs av en siffra är inget meningsslut (3.5), och en punkt som står efter en förkortning i listan är det inte heller (Dr., etc.).
Varför blir egennamn gemener?
Eftersom hela raden pressas ihop innan den byggs upp igen. ”DR. SMITH LEFT” blir ”Dr. smith left”: Smith följer på förkortningen Dr. och räknas därför inte som meningsstart, så bara den första bokstaven i raden räddas. Vill du behålla egennamnen ska du använda stor bokstav per rad eller titelstil i stället.
Hur skiljer den sig från stor bokstav per rad?
Stor bokstav per rad rör bara radens första bokstav och lämnar resten exakt som det var. Meningsskrift gör om hela raden: ”THE ROOM IS DARK” står kvar orörd på den första sidan men blir ”The room is dark” här. Valet är alltså inte en smaksak — det avgör om resten av filens skiftläge överlever.
Hanteras flera meningar i samma textblock?
Ja. Varje rad kan innehålla flera meningar, och sidan sätter versal efter varje meningsslut, även när slutet står inne i ett citattecken eller följs av ett frågetecken. Radbrytningen är fortfarande en hård gräns, så en ny rad börjar alltid med versal oavsett hur föregående rad slutade.
Vad händer med förkortningar som Dr. och etc.?
De står i en lista på ett trettiotal engelska förkortningar och öppnar ingen ny mening, så bokstaven efter dem blir inte versal. Listan är engelsk; svenska förkortningar som t.ex. och bl.a. finns inte i den, och en punkt efter dem kan därför läsas som meningsslut om nästa tecken är en bokstav.
Rörs tidskoder och radbrytningar?
Nej. Sidan ändrar bara texten i varje rad, så start- och sluttider, ordning, antal textblock och alla radbrytningar står kvar. Formatering kan tappas på en rad om en bokstav byter längd vid nedpressningen, men det räknas i förlustrapporten i stället för att ske tyst.